...lite tv....
Är en filmmänniska men har under årens lopp märkt att jag mer och mer vill se måbra-filmer, klarar inte av skrämmande och otäcka saker. Det kan vara påhittade eller verklighetsbaserade, spelar ingen roll. Den sista otäcka jag såg var nog Steningen av Soraya M (Soraya M) och efter den mådde man inte bra och kände nästan ett hat mot både män och religion och där vill jag verkligen inte hamna. Dock finns det en hel del bra film därute. Såg igår Blue Valentine, en mycket bra film som i början irriterade mig pga hur den var filmad men efter ca en halvtimma var jag så inne i filmen så jag märkte inte av det längre. En mycket intim film som verkligen sög in publiken. Det var visserligen inte någon må bra film och slutet var lite så jag tappade hakan...men jag kan rekommendera alla att se den, om inget annat så för bra skådespelare Michelle Williams och Ryan Gosling.
Svinalängorna såg jag för ett tag sedan och det är som vanligt bara att konstatera att man ska inte ha läst boken innan! Filmen lämnade mig tämligen oberörd tills mot slutet.
Mother and child var även med i min filmvecka och den berörde mig. Annette Bening och Naomi Watts spelade mycket bra och filmen var välgjord. Flykten från Bastöy, norsk film med bl a Stellan Skarsgård bör alla se, en del kritiker ger den ganska så lågt betyg och menar att ja, historien är inte ny och har blivit berättad ett antal gånger...då tänker jag...so what?? Cynisk och blasé är det farligt att bli när man ska recensera.
True blood är ett program som jag försöker följa. Trodde inte detta om mig själv att jag skulle falla för blodsugande vampyrer men uppenbarligen så var det något i denna serie som talade till mig. Det är mycket bra spänning och de lämnar alltid jobbiga cliffhangers som gör att jag skriker NEEEEJ!!! varenda gång.
Jag har genom åren till och från följt Idol...(detta verkar ju vara något man inte ska prata högt om att man ev tittar på...so shoot me!!) och det jag och andra har är ju åsikter om just idolerna, deras prestationer och framförallt juryn. För mig som kanske ändå fortfarande har en liten inneboende dröm om att få stå på scenen så är detta för mig helt suveränt. Jag beundrar dessa människor som tar sig detta mod och har denna starka vilja. Jag har en ny favorit i juryn och det är helt klart Alexander Bard. Han slår huvudet på spiken så gott som varenda gång. Jag förstår inte det sista momentet där domarna talar om vilka som är med eller inte. De två sista platserna är vikta till en tjej och en kille. De tar in två tjejer respektive två killar som det då står emellan. Juryn levererar nyheten vem som går vidare och båda vandrar ut igen, den ena givetvis mycket ledsen och den andra...Ja...hur tror ni den som gått vidare känner sig?
Kontentan i detta är väl att jag ska försöka se både mer film och mer tv...för det finns ändå mycket bra att hämta.
Svinalängorna såg jag för ett tag sedan och det är som vanligt bara att konstatera att man ska inte ha läst boken innan! Filmen lämnade mig tämligen oberörd tills mot slutet.
Mother and child var även med i min filmvecka och den berörde mig. Annette Bening och Naomi Watts spelade mycket bra och filmen var välgjord. Flykten från Bastöy, norsk film med bl a Stellan Skarsgård bör alla se, en del kritiker ger den ganska så lågt betyg och menar att ja, historien är inte ny och har blivit berättad ett antal gånger...då tänker jag...so what?? Cynisk och blasé är det farligt att bli när man ska recensera.
True blood är ett program som jag försöker följa. Trodde inte detta om mig själv att jag skulle falla för blodsugande vampyrer men uppenbarligen så var det något i denna serie som talade till mig. Det är mycket bra spänning och de lämnar alltid jobbiga cliffhangers som gör att jag skriker NEEEEJ!!! varenda gång.
Jag har genom åren till och från följt Idol...(detta verkar ju vara något man inte ska prata högt om att man ev tittar på...so shoot me!!) och det jag och andra har är ju åsikter om just idolerna, deras prestationer och framförallt juryn. För mig som kanske ändå fortfarande har en liten inneboende dröm om att få stå på scenen så är detta för mig helt suveränt. Jag beundrar dessa människor som tar sig detta mod och har denna starka vilja. Jag har en ny favorit i juryn och det är helt klart Alexander Bard. Han slår huvudet på spiken så gott som varenda gång. Jag förstår inte det sista momentet där domarna talar om vilka som är med eller inte. De två sista platserna är vikta till en tjej och en kille. De tar in två tjejer respektive två killar som det då står emellan. Juryn levererar nyheten vem som går vidare och båda vandrar ut igen, den ena givetvis mycket ledsen och den andra...Ja...hur tror ni den som gått vidare känner sig?
Kontentan i detta är väl att jag ska försöka se både mer film och mer tv...för det finns ändå mycket bra att hämta.
Kommentarer
Trackback
