mypointandidohaveone

Jag var ute och gick igår i den underbart vackra hösten vi har just nu. Tog lite foton som blev detta lilla collage. Detta fick mig att börja tänka och sen gå hem och läsa lite. Den 20 augusti hade mänskligheten redan använt alla de resurser som jorden kan återskapa på ett år. Hela hösten lever vi på kredit och skickar således räkningen till kommande generationer. De flesta av oss vet att detta inte håller.Vår jord har feber och vi lever mitt i en eskalerande klimatkris och den drabbar människor särskilt i fattiga länder. Vi lever dock inte avskilda från resten av världen. Mycket av vår tid går åt till att funderar över hur vi ska lösa den ekonomiska krisen och hur alla ska kunna ha ett arbete. Hjälper föga om vi inte har någon jord att leva på. Hållbar utveckling kan vara en existensiell fråga. Vad anser vi vara ett rimligt liv? Vad vill jag att mitt liv ska vara fyllt av? De flesta svarar kärlek, relationer och sammanhang. Längre ned på listan kommer konsumtion, semester i ex Thaliland och en ny bil. Vi vet ju många gånger vad vi innerst inne vill, varför är det då så svårt?